torsdag 20 mars 2014

Det är klart de ska annonsera

Jag letar material inför en kommande text och läser dagstidningar från 1934. 

Lokalpress. Hela upplägget känns naivt.



Tidningen inleds med annonser om baler, danser, auktioner och någon större annons för tvål eller såpa. Den typ av annons som antikvitetshandlarna betalar bra för idag, särskilt om den är på plåtskylt. Därefter kommer en del kortare nyheter, lokala händelser; någon har kört ner en traktor i en å, i Ålem satsar man på att bygga nytt ålderdomshem och i Kalmar växer befolkningen. 


Plötsligt är den där. Annonsen som för mig tillbaka till något som känns i det närmaste overkligt:

Den 29 januari 1934 talar historiker G. Björnsson på biografen i Torsås. Historiker G. Björksson talar om 20:de århundradets frihetskamp. I regi av Svenska Nationalsocialistiska Partiet S.N.S.P. 


Svenska Nationalsocialistiska Partiet var de som hade hakkorset som symbol.

De som av självaste Himmler blivit uppmanade att skapa ett samlat nazistparti i Sverige.   

S.N.S.P. som gav ut en tidsskrift som hette Vår Kamp.


 File:Snsp meeting 1933.jpgfoto från AnneFranknet

Dessa hade under 1930-talet en stående annons i min lokaltidning!

En kort stund undrar jag hur tidningen kunde tillåta det. 


Jag bläddrar framåt i tidningen. Nästa gång talar före detta sjökapten Larsson i Bjursnäs byggnadsföreningslokaler om Systempartiernas Synder. Hakkorset pryder annonsen.

Hatet bubblar.

Det är de andras fel.

Det gäller att värna om Sverige.   


På föregångaren till S.N.S.P., Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbund sades det 1923 att: ”…vilja vi härmed rikta en kraftig vädjan till alla ärliga svenskar att sammansluta sig till enig kamp för vår urgamla frihet och vår stam, för social rättvisa och det arv, som fäderna gett oss att förvalta. 


Idag lyder en liknande formulering ”Sverigedemokraternas syfte är att värna det svenska folkets och den svenska nationens bestånd.” (www.sverigedemokraterna.se besökt 2013-06-09) 


Jag vet inte vad som sades på de där mötena som den lokala tidningen annonserade om 1934.

Jag behöver inte veta.

Historien har passerat.

Vi vet vad som sedan hände. 


Jag stirrar på den där annonsen i flera minuter.

Det som påverkar mig mest är naiviteten.

Det faktum att när människor läste tidningen på morgonen 1934 så hade tågen till Auschwitz inte börjat rulla, fönstren som krossades under kristallnatten var fortfarande hela och marken där massgravarna snart skulle gapa var fortfarande orörd.

 

Photo cred: J. Poggi

Med en rysning lägger jag ihop tidningen.

Tänker, att så naiva kommer vi aldrig mera att vara.

Eller?



3 kommentarer:

  1. Precis! Eller?!?! Det sker ju fortfarande idag, massmord under krig. Vi tittar på och efteråt frågar vi oss hur kunde vi låta detta hända igen och igen och igen. Otäckt!

    SvaraRadera
  2. Fy, nu gav du mig verkligen rysningar! Värt att tänka på dock!

    SvaraRadera
  3. Ja, ibland finns det kanske fler likheter än man först vill se.

    SvaraRadera